Sånger & Psalmer i S:t Jacobs kyrka

About this CD

This CD is a documentation of our long and extremely fruitful collaboration with organist Anders Bondeman who served 30 years in S:t Jacobs church. The CD includes some of our favorite hymns and also organ improvisation that has been one of Anders Bondemans greatest gifts.

Recorded in S:t Jacobs Church October 8-10 2007

Producer: Mattias Böhm

Recording engineer: Lars-Göran Ehn

Art work and design: Joel Ydring

Photos from the recording session (all photos by Staffan Engwall)

“Silence” before first take

Anders Bondeman by his organ…

..unleashes the “Tremulant”

An exhausted chorister takes a nap.

The studio in action.

 Dagen 23 juli 2009

Svårt att komma iväg på konsert? Ibland är avståndet för stort, eller orken tryter. Som en konsert hemma i soffan är det att lyssna på “Sånger och psalmer i S:t Jacobs kyrka”. Anders Bondeman står för vackra orgelimprovisationer, och för körsången svarar S:t Jacobs Kammarkör under ledning av Gary Graden.“Med en doft av sommar” skriver kören själv om skivan, och det stämmer verkligen. Jag nynnade med i många av de välkända sångerna och psalmerna. “O, vad världen nu är skön” och “Sommarpsalm” – detta är som allsång på Skansen. Fast så mycket bättre!

Inger Alestig

 Pingst 23 september 2009

Svensk körsång när den är som bäst. Den snart trettio år gamla S:t Jacobs kammarkör har producerat en mycket intressant skiva för alla som vill vara med om en musikalisk vandring från medeltiden och fram till nuet. En inledande antifon med ursprung från 1600-talet, orgelspel på kyrkans 83-stämmiga orgel med anor från 1746 och en avslutande magnifik version av psalmen Den blomstertid nu kommer visar på bredd, mångfald, kompetens och fantasi. Några strålande stjärnor hörs lite extra, orgelprofessor Anders Bondeman, körens dirigent och tenorsolist Gary Graden samt några sångfåglar ur kören med ett vackert och ungdomligt utryck, Linda Öhlin, Adèle Skogsfors, Lovisa Sydén, Tone Antonsson och Wendela Hårdemark. Sånger och psalmer innehåller också ett par för oss inom frikyrkan matnyttiga tolkningar av psalmerna O store Gud samt O, hur saligt att få vandra som här på sittrena och klassiska manér får sin rätta plats och blir som en skön motvikt till hur vi ofta hör dem. Finurliga körarrangemang som varvas med orgelspel är en god tanke. Orgeln behöver anno 2009 komma i fokus och det gör man bäst med hjälp av rallyorgelföraren professor Bondeman. Körsång av denna kaliber ger mersmak och kommer med all sannolikhet smitta av sig på fler. Tack för en genomarbetad skiva S:t Jacob och vi hoppas på många jubelframträdanden framöver!

Peter Stolpestad

 Kyrkomusikernas Tidning november 2009

S:t Jacobs Kammarkör har tagit ett utsökt initiativ: Att dokumentera “ett 22-årigt musikaliskt samarbete mellan S:t Jacobs Kammarkör och Anders Bondeman”. En insats vars värde inte bara består i att lyfta fram Anders Bondemans enastående insats för att inspirera och utveckla improvisationskonsten i relation till orgeln. Bondemans gärning har också samverkat med en högkvalitativ musiktradition i tidigare S:t Jacobs församling, där inte minst gudstjänstmusicerandet för många framstått som förebildligt och lördagskonserterna utgjort en institution i Stockholms musikliv. Med sentida strukturförändringar, dramatiskt reducerade finansiella resurser och ett sargat gudstjänstliv framstår nu dokumentationen dessvärre även som en hälsning från en tid som varit.

Jubileumsinspelningen, om man får benämna den så, innehåller två “sviter” med integrerad orgelimprovisation och körens sång: en “Gregorians svit” och en “Folkmusiksvit”. Den gregorianska avdelningen bygger på medeltida material medan folkmusikdelen utgår ifrån dalatradition. Dessutom presenterar skivan en rad enskilda församlingssånger ackompanjerade och/eller i samspel med orgeln: Vår blick mot helga berget går, Gud vår Gud vi lovar dig, Du som gick före oss, O hur saligt att få vandra, med flera. Det här är en skiva där naturligtvis mycket av fokus hamnar på organisten, den välsjungande kören under Gary Graden inte att förakta. Anders Bondeman rör sig på inspelningen mellan många av de uttryckssätt och genrer som man förknippar med hans eminenta behärskning av gestaltning, genre och teknik. Att han dessutom får spela på det instrument han en gång fick vara med om att (om)gestalta och som sedan blev hans främsta liturgiska och musikaliska arbetsverktyg förhöjer upplevelsen ytterligare.

En nackdel när man talar och “dokumentation” är förstås att skivan utgörs av ett slags “studioproduktion” (dock i kyrkorummet) och att därför vissa aspekter (som exempelvis  tempo och registreringar) blir annorlunda än om de körens partier där det är relevant istället utgjorts av “äkta” församlingssång: exempelvis förlorar Otto Olssons majestätiska “Vår blick mot helga berget går” därmed en god del av sin magnifika hymnkaraktär medan organisten tvingas till gestaltningsmässiga kompromisser. Några olyckliga förbiseenden präglar också skivkonvolutets ortografi: “Ande” stavas genomgående med gement “a”, “Gud” omväxlande med versalt och gement “g”. Något irriterande i ett sammanhang där sådana detaljer är direkt betydelsebärande. Detta snuddat vid framstår inspelningen sist och slutligen som något mer än en dokumentation: den gestaltar en 30-årig kyrkomusikergärning och ett 22-årigt körsamarbete på en osedvanligt hög konstnärlig nivå och med djup inlevelse i liturgins dramaturgi. Förebildligt var ordet.

Henrik Tobin